Monthly Archives: maj 2010

Fattigdomen ökar bland barn, sjuka och arbetslösa

Fattigdomen i Sverige har ökat konstant sedan 1991 och var 2008 12,3 procent. För många utsatta grupper har fattigdomen fördubblats eller tredubblats under denna period. För ensamstående med barn och utrikes födda har fattigdomen ökat från 11 procent 1991 till knappt 30 procent 2008. För arbetslösa, sjuka och pensionärer har andelen fördubblats. Det är också dubbelt så många barn som lever i fattiga familjer 2008 jämfört med 1991.

Diagram – Andel (%) relativt fattiga i Sverige. Andel personer i hushåll med en låg disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Med en låg inkomst avses de personer som lever i ett hushåll som har en disponibel inkomst per k.e. som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga. Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen 2008.

I rika länder som tex Sverige mäts oftast fattigdom relativt jämfört med utvecklingsländer där man oftast mäter absolut fattigdom (dvs en fast inkomstgräns över tid)*. Ett skäl till varför jag tycker man ska mäta fattigdom relativt i rika länder är att i dessa länder påverkas en persons hälsa och välbefinnande av personens relativa position (tex inkomst, utbildning, arbete) i samhället dvs ju lägre position du har desto sämre hälsa har du.

Till exempel så sjunker medellivslängden gradvis från 78 år för män i den högsta socialgruppen ned till 68 år i den lägsta socialgruppen i England. Dvs medellivslängden för socialgrupperna där emellan är lägre än den högst men högre än den lägsta gruppen. Så om relativa fattigdomen ökar så blir det troligt fler personer som får sämre hälsa. (Källa: Statussyndromet)

Ett annat skäl till att mäta relativt är att personer med låga inkomster har sämre möjligheter att vara integrerade i samhället. Att vara barn i en fattig familj i Sverige innebär ofta tex att inte kunna åka med på skolutflykter eller semester, att inte vilja be sina föräldrar om pengar eller att inte ha tillräckligt med mat för dagen. Många av dessa barn skäms för att man inte har råd med nya kläder och har stor insikt i familjens ekonomi som man också tar stort ansvar för själv. (Källa: Rädda barnen)

Ett exempel: Fatima, 15 år, lever med en ensamstående mamma och två syskon: ”Jag får kläder när mamma har råd, det måste ju räcka till hyra och sådant. Jag brukar inte tänka så mycket på det. Jag är glad för det jag har.” (Källa: Rädda barnen)

Vad kan då göras för att förbättra situationen för dessa barn? Några åtgärder som jag tror skulle vara bra har de rödgröna föreslagit i deras vårbudgetmotion bla höjt underhållsstöd och höjt bostadsbidrag för ensamstående föräldrar.

Andra som bloggat om detta Peter Andersson, Storstad, Emil Broberg

Läsa mer om Statussyndromet

Fler bloggar om fattigdom, barnfattigdom, ensamstående föräldrar

Intressant?

* Relativ fattigdom innebär att man jämför hur de med låga inkomster förhåller sig till den generella inkomstnivån i befolkningen. Det innebär att fattigdomsgränsen ändras över tid när medianinkomsten ändras.
Annonser

Ojämlikheten ökar och ökar

Ojämlikheten i Sverige har ökat sedan början 80-talet. Detta har pågått sakta men säkert under hela tidsperioden. Diagrammet nedan visar inkomstutvecklingen för den rikaste respektive fattigaste tiondelen av befolkningen sedan 1991.* Den rikaste tiondelen har ökat sin disponibla inkomst (dvs efter skatt och bidrag) från ca 300.000 kr till drygt 500.000 kr 2008. Detta kan jämföras med den fattigaste tiondelen som knappt har ökat sin alls från 70.000 kr till 72.000 2008. Tillfälliga nedgångar har skett runt år 2000 som berodde på IT-kraschen och under den senaste finanskrisen under 2008.

Diagram. Inkomstutveckling för den högsta respektive lägsta tiondelen av befolkningen. Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst per konsumtionsenhet i deciler 1991, 1995-2008 samtliga personer. Medelvärden i tusen kr per konsumtionsenhet i 2008 års priser. Källa: SCB, Hushållens ekonomi (HEK)

De viktigaste orsakerna till den ökade ojämlikheten är framförallt ökade löneskillnader och kapitalvinster (via börsen) och att bidragen har halkat efter den generella inkomstutvecklingen.

Denna utveckling där den fattigaste tiondelen i princip inte fått del av de senaste 20 årens ökade välstånd (BNP har ökat under hela tiden) medan den rikaste tiondelen kraftigt har ökat sina inkomster är djup orättvis. Dessutom finns det numera mycket forskning som visar att ojämlikhet är skadligt för ett samhälle tex lägre förtroende, fler mord och sociala problem. Läs tex Jämlikhetsanden av Wilkinson.

Med den borgerliga regeringens försämringar av a-kassan och sjukförsäkringen kommer inkomstskillnaderna med all sannolikhet att fortsätta öka. För att denna utveckling ska kunna vändas behövs en politik som omfördelar mellan rik och fattig.

*SCB publicerar data över inkomstskillnaderna från 1991 och framåt. Data från 80-talet gjordes med en annan metod och går inte helt att jämföra med de nyare datan.

Andra som skrivit bra om ojämlikhet är Storstad.

Läs även andra bloggares åsikter om ojämlikhet

Intressant?